i Bygninga Balken urskils. Hafwe ock jordägare wåld, honom wid nästa fardag ther ifrån wräka.
5. §. Nu wil landbo sig ifrån hemman och
thes bruk säga, eller jordägare landbo sin; giöre
thet med twänne goda män förr Thome dag ett
åhr, förr än giftostemna är ute, och sitte sedan
landbo qwar thet följande åhret, och på thet andra, til
fiortonde dagen i Mars månad: dock inrymme om
kyndelsmesso honom, som efter kommer, halfwa husen.
I the landsorter, ther annorlunda förhålles med
upsägning och afflyttning, rätte hwar sig efter
wanligit bruk.
6. §. Ej må landbo jord upsäga medan
giftostemna räcker, utan han skaffar annan åbo, then
jordägaren skiäliga kan wara nögd med. Sitter
landbo qwar öfwer fardag, och hafwer ej lagliga
upsagdt; stånde för alla thet åhrets utskylder. Leger
man ut, eller til lego tager, gods och gårdar med
wilkor; rätte sig å båda sidor efter thet, som
aftalt är.
7. §. Rymmer landbo bort inom stemno tid,
och finner jordägaren honom på wägen, tå han
afwiker; hafwe wåld hemta honom åter, och alt thet
han med sig förer. Hafwer landbo satt sig neder å
annan ort; lite jordägare Befalningshafwanden
therom til, och böte landbon, för olaga afflyttning
tijo daler, jordägarens ensak, eller thens, som
ägarens
