Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/162

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
124
Bygninga Balk.

gälde skadan, som sagdt är. Orka the thet ej; arbete för skadan, och plichte med kroppen för böterna. Är skadan så stor, at then ej kan genom arbete fyllas; plichte med kroppen både för böter och skada.


4. §. Tå skogseld upkommer; skola grannar och soknemän skynda sig tit at släcka, eller böte twå daler. Tager fahran til; kungiöre thet nästa Kronobetienta, och låte strax budkafla gå byar emellan. Hwar som then nedlägger; böte tijo daler. Af hwart matlag skal en man komma til elden, så ock hwar ryttare, soldat och båtsman, med yxa, eller bila, spada och watukäril. Blifwer någor aldeles borto, utan laga förfall; böte fem daler. Kommer någor för sent, eller träder ifrån sitt arbete och ställe, förr än hemlof gifwes; böte tre daler. Nu är elden så dämpad, at ej alle ther nödige äro; förordne tå Kronobetiente wissa män, som hålla ther wacht, hwar efter annan, til thes ingen fahra är.


5. §. Förr än manskapet skiljes åt, skal noga efterfrågas, helst af Kronobetienterna, huru elden är kommen lös. Finnes wägfarande wara ther til wållande, eller lösker dräng, eller then ej kännes god at gälda skadan, och får han ej borgen för sig; tå skal han i förwar tagas, och Härads Rätten strax theröfwer ransaka och döma. Är thet bofast man; warde stemd til nästa Ting


6. §.