fullfölje hos Domaren sin klagan, som i Rättegångs Balken om laga wad sägs.
10. §. Tå bonde från hemman flytta skal,
må han ej af bole föra näfwer, gärdsel, torf, wed,
timmer, eller hwad thet helst är, som han af
gårdens ägor tagit, ej eller giödsel. Giör han thet;
böte som i 10. Cap. sägs, och före thet åter. Ej eller
må han förr fardag fä eller foder af bole föra, wid
tijo dalers bot. Hafwer han, tå fardag inne är,
foder öfwer, och wil thet sälja; biude thet
jordägaren, eller honom, som efterkommer. Ware ock
bonde skyldig, at qwar wid gården lemna the lås,
som wid dör eller wägg fäste äro, så ock spiell,
fenster, långbord och säte, wäggfasta bänkar och sängar,
och annat fast innenrede, som til bod, kölna, lada,
stall och fähus hörer. Förer han något ther af bort;
böte för hwarthera twå marck, och skaffe thet åter.
XXVIII. Cap.
Om gästgifware.
WId almänna lands och siö wägar skola
nödige skiuts och gästgifware gårdar wara, ej
längre från hwar annan, än högst twå mihl.
Konungens Befalningshafwande äger å Härads Ting