ärender rätteliga kostat hafwer. Är ej aftal therom giordt, eller åsämjer them ej; ligge thet tå til Rätten.
6. §. Hafwer sysloman borgadt sin
hufwudmans gods och wahror ut til then, som för ärlig
och richtig man känd war, men finnes sedan så
fattig, at han ej gitter thet återgä da; ware tå
sysloman ej skyldig thet at fylla, utan han särskild
wedergällning niuter för thet, han slikt efwentyr stånda
må.
7. §. Nu hafwer man sig åtagit, at inom
wiss tid något å annars wägnar sysla och beställa,
eller lofwat thet til slut drifwa, och warder ther
ifrån hindrad af Konungens tienst, eller siukdom,
egna syslor, eller annan skiälig orsak; låte tå sin
hufwudman thet så tidigt weta, at han må kunna
någon annan i stället taga; sedan ware ombudsman
saklös, när han för then tid räkenskap giör, som han
syslan haft hafwer.
8. §. Dör hufwudman; giöre tå sysloman
redo och räkning för hans arfwingar, och ware
sedan wid syslan skild, ther them ej annorlunda
åsämjer. Dör sysloman, och warder något skyldig;
sware hans arfwingar så långt gods hans räcker.
9. §. Hwar som å syslomans förrättning
tala wil; giöre thet lagliga inom natt och åhr, sedan
