them uppenbarar; eller gifwer någor utan lof och minne the skrifter ut, som han i thy mål lönliga hålla bör; stånde samma straff, som om förräderi sagdt är.
6. §. Tager någor gåfwo eller förläning af
fremmande Herrskap, at främja thes fördel emot
Konungens och Rikets bästa; hafwe förwärkadt
lifwet, och thet han nutit. Tager eljest Konungens
Embetsman gåfwo eller förläning af fremmande
Herrskap, och hafwer ej förut, eller strax therefter,
gifwit thet tilkänna, och fått Konungens lof thertil;
miste ära och embete, och hafwe förbrutit thet han
fått hafwer.
7. §. Ej må någor undersåte i Riket låta sig
bruka såsom sändebud ifrån fremmande Herrskap,
eller gå fremmande Sändebud tilhanda, i the
ärender, som gå thes förrättning an. Bryter någor
här emot; warde förwist Riket, och miste then rätt
och förmon, som swensk undersåte tilhörer.
8. §. Söker någor, eller låter sig bruka, at
uppenbarliga, eller genom hemlig stempling, införa,
uphielpa, eller befordra en oinskränkt enwålds
regering i Riket, eller annat regerings sätt, än thet
Ständerne i Riket faststäldt hafwa; straffes såsom
Rikets förrädare, och miste lif, ära, och gods.
