Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/253

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
215
Missgiernings Balk.

2. §. Samma lag ware om then, som dräper öfwermaga mindre än tolf åhr, eller någon sofwande, simmande, badande, eller then i sådant tilstånd och ärende stadd är, at han sig ej wärja kan. Slår eller sårar man honom; ligge i tweböte.


3. Tager man annan fast med wåld, rifwer ut ögon, eller slår ut tänder, skär af tungan, näsan, eller annan lem; hafwe förwärkadt lif sitt.


XIII. Cap.

Om then, som förgiör sig sielf.


1. §.


DRäper eller förgiör någor sig sielf; tå må thes kropp af then, som honom finner, oförwit uptagas, och afsides läggas: pröfwar Domaren sedan, at han med wilja sig förgiordt; tå skal en sådan sielfspilling af skarprättaren til skogs föras, och i jord gräfwas. Finnes thet i hufwudswaghet, raseri, eller annor sådan wånda skedt wara; tå må han af annat folk handteras, och begrafwas.

3. §. Kan någor frälsa hans lif, som sig sielf uphängdt hafwer, eller å annat sätt sig förgiöra wil, och frälsar honom ej; plichte efter omständigheterna.


3. §.