Domaren äntå om dråpet å färska gierning. Söker dråparen ej Konungens leid inom natt och åhr; eller får han leid, och kommer ej fram förfallelös inom then tid, honom i leidebrefwet förelagd är; dömes tå fridlös öfwer hela Riket, och alla thertil liggande Länder; och bötes af hans gods full mans bot tryhundrade daler.
2. §. Nu kommer han fram på Konungens
leidebref, och dör, sedan han til saken fäld är, och
förr än dag hans ute är; tå bötes af hans gods full
mansbot.
3. §. Pröfwar Konungen, eller thes
Domhafwande, dråparens gierning wara sådan, at han
målsäganden förlika må, och lif sitt behålla; böte
tå hundrade daler til Konungen, och hundrade daler
til Häradet eller Staden, och målsäganden niute
thet til honom utfäst war. Dör dråparen förr än
han målsäganden förlikt; tå bötes af gods hans
full mansbot.
4. §. Warder man så öfwerfallen, at han lif
sitt ej frälsa kan, utan at han dräper then honom å
lif tränger, och gitter han then nöd med fulla skiäl
wisa; ware tå för alt straff fri, och then han drap,
ligge ogild.