Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/292

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
254
Missgiernings Balk.

timmer och gärdsel; stånde tiufsrätt. Är thet mindre; tå bötes, som om snatteri sägs.


6. §. Hwar som bryter sig in i något rum, eller hus, til at stiäla, ändoch han alsintet finner eller tager; straffes första gången med nijo par spö, eller siu par ris. Sker thet andra gången; ware twegildt. Kommer han tridie gången åter; plichte med tiugu siu par spö, eller tiugu ett par ris, och fierde gången med tretijo sex par spö, eller tiugusiu par ris. Hafwer han ock tå något stulit; plichte therföre särskilt, som förr sagdt är.


7. §. Bryter tiuf sig in genom fenster, eller eljest i gård och hus om nattetid, och får sår, eller warder dräpen; ware ogildt. Sätter han sig til motwärn, ehwad thet är natt, eller dag; ware lag samma. Giör han them skada, som sitt wärja wilja; ligge i tweböte, och plichte thertil för hemfrids brott.


8. §. Tager annar man tiufwen, än then, som rätter målsägande är, eller godset wårda borde; tå äger han tiugunde penningen af alt, thet tiufwen ther hade med sig, som hans egit war.


9. §. Wil ej målsäganden sielf anklaga tiufwen för Rätta; käre tå then, som å Konungens

wägnar kära äger, och niute målsägande rätt.

10. §.