Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
264
Missgiernings Balk.
XLIX. Cap.
Om stulit gods kiöpes, eller tages i pant; och huru man må sig urtiufwa giöra; så ock om then, som swikeliga sig tilägnar annars mans gods.
KIöper någor, eller tager i pant, thet han wet
stulit wara; stånde tiufsrätt, och then sitt mist
hafwer, tage thet lagliga åter utan lösn. Nu kiöper
man något af then, som misstänckt är; böte tijo
daler, och gifwe åter thet han kiöpte, om godset är
stulit.
2. §. Klandras thet som stulit är, och säger
man sig thet kiöpt hafwa, eller wil på annat sätt
genom fångesman, eller witnen, wisa sin rätt; tå skal
thet gods, i Rätten, eller hos bofast man, insättas,
och fångesmannen eller witnen framhafwas. Sker
thet inom then tid, som Domaren förelägger; ware
han saklös, som ifrån sig leda gitter, och sware tå
then, som thet ledes til. Kan han ej wisa laga fång;
gifwe ut thet, som klandras, och giöre sig urtiufwa
med
