5. §. Nu hafwer gäldenär hwarken penningar, eller lösören, at gälda med; tå skal fast gods i mät gå. Åsämier them ej, hwad först mätas skal; gånge thet ther til, som i then ort ligger, ther han sökes, och lägges tå samman, både hufwudstol och räntan, som ther å uplupen är, och niute borgenär införsel ther före, efterthy, som then behållna afkomst af godset kan swara mot sex för hwart hundrade af hela fordringen. Wil borgenär sedan thermed lagfara; gånge therom, som i 9. Cap. Jorda Balken om pant stadgadt är.
6. §. Är wiss pant i fast gods förskrifwen,
och wil borgenär helre söka betalning i lösören, som
snarast kunna wändas i penningar; hafwe ther wåld
til. Wil han hålla sig til panten, och ej afbida then
tid, at panten först lagfaras må; söke införsel theri,
som förr är sagdt.
7. §. Ther hus, tomt, jord, eller watnwärk
utmätes; må ej hwart ifrån annat så söndras och
skiljas, at thet, som öfwer är, warder för ägaren
onyttigt.
8. §. Nu hafwer then, som mätes hos, ej
annat hus och hemwist at tilgå; tå må han å landet
sitta i husen qwar tre månader, efter thet utmätning
skedd är, och i staden til nästa fardag. Är annar