Konungens Befalningshafwande dagen; låte ock sedan thet lysa tre månader förut.
2. §. Förr än Lagmansrätten til
Domaresätet träder, skal Gudstienst hållas; och må Lagman
taga til hjelp och råd några lagfarna män, at sitta i
Rätten; men Lagman med Nämnden äger allena
döma. Ther skal ock Kronofogde eller Länsman
när wara.
3. §. Lagman skal Ting börja så tideliga, som
om Häradsrätt sagdt är. Ej må han ransaka och
döma, utan the mål, som under honom wädjade
äro. Nu kan så hända, at Häradsrätt skutit ett
eller flera mål i någon sak up, eller gått något aldeles
förbi, äntå at the warit instemde, eller til saken
höra; äge ock Lagman macht, at them uptaga och
döma tillika med thet, som Häradsrätten afgiordt,
om thet beqwämliga ske kan.
4. §. Med brott och Missgiernings mål
befatte sig ej Lagman: doch må han öfwer mindre
brott döma, såsom oqwädins ord, oliud,
tingsfridsbrott och slagsmål, som förefalla medan Ting påstår,
och widlyftig ransakning ej tarfwa. Hafwer någor
wädiadt i then sak, theri ett mindre brott kommit,
som af then sitt utsprung fått, och hafwer en nära
gemenskap thermed; ther må brottmålet följa saken
