staden, ther then döde bodt, eller sin tienst haft, äntå at arfwingarne under annan Rätt bo, eller lyda, eller godset emellan sig skift hafwa. Tränger enka, at öfwerlåta til Borgenärerna alt thet i boet är, eller skilja sin lott ifrån mannens; söke Rätten i then ort, ther mannen bodt, eller sin tienst haft. Wilja arfwingar sig urarfwa giöra; lite then Rätt til, ther under han lydt, som ärfwas skulle.
3. §. Nöjas ej arfwingar tå skift är, utan
säger någor sin lott sämre wara; eller fordrar någor
fyllnad, som sedan mist; söke han jämnad, eller
fyllnad, ther arfwet föll.
4. §. Wil någor kära til then, som
förmyndare warit, om redo för arf sitt; stånde honom fritt
at giöra thet, antingen ther hans bo war, som ärfd
är, och förmyndaren thet förmynderskap sig åtog,
eller ther förmyndaren bor. Then något är förtrodt
til förwaltning, sware han, eller thes arfwingar
om han död är, ther han godset förwaltadt och
förestådt.
5. §. Kommer twist i handel emellan
kiöparen och säliaren i staden, tå marknad är, eller eljest,
och klagas thet genast; döme thet Rätten, ther
handelen skedt. Ej må någor sedan stemmas ifrån
hemwist sitt, utan han i staden kommer, ther handelen