genast ske kan. Hwar som tå förfallelös blifwer ute; böte i Kämnersrätten twå daler, i Lagmans och Rådstufwu rätten fem daler, i Hofrätten tijo daler. Kommer han ej tå han andra gången tilsagd är; warde then hörd, som när är, och döme Rätten i saken. Ej måge parterne wid munteligit förhör påstå, eller Domaren tillåta, at thet upskrifwas skal, som redan i skrifterna infördt är, eller til saken ej rätteliga hörer. Hwad som wid munteligit förhör upskrifwes, thet skal för parterna upläsas, om the thet äska, eller Rätten thet nödigt finner: kännes tå parten ej wid thet, som skrifwit är; hafwe Rätten witsord at säga, hwad talat och swaradt war. Wil någor sina ord och mening förklara; thet bör ej wägras: pröfwe doch Domaren, hwad krafft thet äga må.
7. §. Missfirmar någor sin wederdeloman in
för Rätta, i tal eller skrifter, med oqwädins och
smäde ord, förklenliga tilmälen, eller åthäfwor; böte
fem, tijo, eller tiugu daler, eller mera, efter som
brottet är til. Går thet å ära mans; döme ock
samma Rätt ther öfwer: men wil then, som
tilmälet giorde, honom ther til lagliga binda; skiute tå
Domaren thet til then Rätt, ther under brottmålet
hörer. Talar eller skrifwer någor wanwördeliga
