11. §. Nu kunna sådana omständigheter sig yppa långt efter, sedan dom och utslag fallit, at förklaring ther öfwer nödig är; then bör ej wägras. Är Häradshöfding eller Lagman, som dömdt, ej tå i samma Rätt; gifwe then, som i hans ställe kommit, förklaring med Nämnden. Äro i Kämners, Rådstufwu, och Hofrätten ej så månge qwar af them, som i utslaget ense warit, at the domföre äro; tå böra the, som sedan ther Domare blifwit, utslaget förklara. Innehåller then förklaring, som parten gifwes, något sådant, som i utslaget ej är tydeliga utsatt; tå må wad ther emot tillåtas.
12. §. I brottmål, som Underrätt dömdt,
och til Hofrättens pröfwande skutit, tarfwas ej, at
Hofrättens utslag offenteliga afsäges; utan sände
Hofrätten thet til Konungens Befalningshafwande,
och han låte thet för missgierningsmannen i
hächtelset läsas.
13. §. Warder någor dömd ifrån äran, och
bor han annorstädes, än ther han dömd är; gifwe
Rätten thet Konungens Befalningshafwande i then
ort tilkänna, så at man wanfrägd hans ther weta
må.
