8. §. Then Konungens och Kronans, någor stads, eller menighets talan fördt, och högre Rätt söka wil, ware för wadepenningar och borgen fri: och tage allenast sådant witnesbörd om wadet, som sagdt är: gifwe ock han Konungens Befalningshafwande thet strax tilkänna. Tå saken i Hofrätten fortsättas skal; kungiöre Konungens Befalningshafwande thet Hofrätten, och sände domen med alla skiäl och bewis så tidigt in, at then, som Konungens och Kronans saker ther drifwa bör, kan then samma, å dag föresattan, fullfölja.
9. §. I the saker, som genom laga wad gå
til Swea Hofrätt, ifrån Lagmansrätt i Upland,
Södermanland, Wästmanland, Kopparbergs Län,
Nerike och Gestrikeland, ingifwe käranden sin
inlaga, innan klockan tolf på then fyratijonde dagen,
then oräknad, tå Lagmansdomen föll, eller hafwe sitt
wad förloradt; från Lagmansrätt i Helsingeland,
Jämteland, Herjedalen, Medelpad, Ångermanland,
och Wästerbotn, på then sextijonde dagen; från
Lagmansrätt å Gothland, på then nittijonde dagen: I
Giötha Hofrätt, ifrån Lagmansrätt i Östergöthland,
Kalmare Län, Småland, Skaraborgs och
Elfsborgs Län, på fyratijonde dagen; från
Lagmansrätt i Halland, Skåne, Blekinge, Wermeland,
Dahl, och Bohuslän, på sextijonde dagen: I
