för sig sielf, eller träde i fängelse til sakens slut. Then som wachten underhålla kan, må sitta hemma i hus sitt. Finnes han mera gods äga, än föregifwit är; eller gitter han ej eden gånga: hafwe ej widare talan i saken. Faller honom gods eller penningar til, innan han saken hos Konungen fortsätta bör; fullgiöre ther af, hwad som i 1. och 3. §. §. föreskrifwit är. Then så stor lön för sitt embete, eller åhrlig benådning hafwer, at hälften ther af hinner til femhundrade daler, må ej utan penningar få Hofrättens dom under Konungens skärskådan draga, äntå at han ej annat gods äger.
7. §. Alt hwad i thessa fall är stadgadt,
warde i Hofrätten fullgiordt, inom then tid, at
parterne skola ställa sig hos Konungen in. Brister något
ther i; må saken ej til Konungen komma: utan
stånde wid Hofrättens dom, och behålle Hofrätten
the tuhundrade daler, som ther insatte äro. Är alt
rätteliga fullgiordt; gifwe Hofrätten ut til parten,
eller sände inom then tid, som sagdt är, til Konungen
in, the inlagor, med hwad thertil hörer, som
afskrifna äro: jämnföre them doch parten först med
hufwudskrifterna, och witne tillika med en betient
wid Hofrätten, genom underskrift, at the i alt äro
lika. I the fattigas eller theras saker, som någon
