längre, än then andre, utan tage närmaste fränder arf, hwar efter sin skyldeman. Nu kan thet pröfwas, at enthera hafwer dräpit then andra i rätta lifsnöd; tå ärfwe then saklöse, och sedan hans arfwingar, thet then brotslige ägde.
VII. Cap.
Om them, som genom grofwa missgierningar sin
arfsrätt förwärka, och om biltoger mans, och thes barns arf.
HAfwer någor förwärkadt sitt gods fast eller löst,
under Kronan, som i Missgiernings Balken
skils, och faller honom arf til, sedan han sakfäld är;
tage han tå ej thet arf, utan närmaste arfwinge
hans.
2. §. Warder man biltog lagd, eller
rymmer af landet för grof missgierning; tå äger han ej
något arf här i Riket taga, ej eller hans barn, som
aflade äro, medan han biltog war, utan tagen thet
hans närmaste fränder emot borgen. Får han frid;
gifwen the thet åter. Får han ej frid; tå måge the
thet arf behålla. War barn afladt, förrän han biltog
