honom thet lagliga. Gitta the thet ej; tå skal thet fyllas, som afgår, och ej nytt skifte ske. Mister någor hela sin lott, eller bästa delen theraf, så at then med annat gods ej jämnkas kan; tå skal å nyo lottas: doch ther någorthera med stor kostnad sin lott förbättradt, eller then är i annars mans hand lagliga kommen; tå må han för sin del wederlag i stället gifwa.
XIV. Cap.
Om jäf i arf.
TWista män om arf, hwilkenthera ther til
närmare är; tage then arf, som wiser sig skyldast
wara.
2. §. Träder oskyld man til arfwet, och säger,
at han skylder är; eller är han then dödas skyldeman,
och wet annan närmare arfwinge wara; blifwer thet
sedan kunnigt, och hafwer rätter arfwinge, utan
laga förfall sin talan försummadt; tå falle thet arf til
Konungen, ther andre arfwingar ej til äro efter then
döda; och then som falskeliga arfwet tog, gälde åter
alt, thet han upburit hafwer, och plichte som för
annat bedrägeri.