och gifwe han Domaren tilkänna wid nästa rättegångs dag, at han thet förmynderskap tilträdt.
5. §. Wil ej then, som bör, förmyndare wara;
wise tå hos Domaren laga förfall. Gitter han thet
ej; tå äger Rätten honom thet wid wite pålägga,
och sware, then sig wägrar, til allan skada.
6. §. Hafwer omyndig ej skyldemän, eller
kunna the ej wara förmyndare; nämne tå Rätten
en annan god man, eller flera, ther så nödigt
pröfwas.
7. §. Nu kan så hända, at rätter förmyndare
ej kan strax nämnas, eller lagliga träda til thet
förmynderskap; förordne tå Domaren någon god man,
som imedlertid barnagodset wårda må.
8. §. Ej må then wara förmyndare, som litet
wetande, gäldbunden, slösare, eller barnens
wederdeloman är, eller then, som ej fyldt tiugu fem åhr,
eller är så gammal och wanför, eller så fattig, at
han förmynderskapet ej förestå kan: icke eller utländsk
man, eller then af annan läro är, eller then, som
hafwer Kronones, eller andra sådana medel under
händer.
