Den här sidan har korrekturlästs
äro bättre än Castanjer (*);[1] men köttet som omgifver dem är det smakeligaste på frukten, fast en stark och vidrig lukt gör det obehageligt för de ovana (**).[2] Smaken är mer och
min-
- ↑ (*) Denna frukt, som äfven är bekant under namn af Jaca och Sursak, växer ut på sjelfva träd-stammen och de tjockaste hufvud-grenar, til utseende som en långlagd Pompa, och är väl den största frukt i verlden, så vida den i Tunquin kan gå til 100 skålpunds vigt: Richard Hist. nat. & polit. du Tonquin T. 1. p. 63. ja på Amboina ofta blir så stor, at en karl knapt mägtar lyfta den up: Rumph. l. c. p. 105. annars vanligen väger 20, 30 à 40 skålpund. Skalet är så hårdt, at man måste gå på det med yxa: Nieuhoff l. c. p. 105. b. och utsiprar då derutur en hvit saft, så seg som fogellim, hvilken man plägar borttorka med cattun, innan man äter sjelfva köttet: Langhans l. c. p. 235. Frukten ätes rå, men är ganska svårsmält. Kärnarne brukar man koka och steka, och smaka de då excellent: Recueil des voy. de la Comp. d. Ind. de Holl. T. 1. p. 399. nästan som Castanjer, säger Turpin , varandes helt söta, men starkt luktande: l. c. T. 1. p. 239. Jag ser Pyrard l. c. Rhede l. c. T. 3. p. 18. och Biervillas l. c. p. 112. ingen skilnad göra i smaken imellan dem och Castanjer; men De la Loubere tyckte dem vara ännu bättre: l. c. p. 69. I Malabar ätas de på borden ibland desserten: Rhede l. c. p. 19.
- ↑ (**) Lukten på den allmänna sorten säger Valentyn vara ganska obehaglig, nästan såsom något ruttet, spridande sig starkt omkring: l. c. p. 160. Biervillas tyckte den var som gammal Ost: l. c. och för
tycker man at ingen så ljuflig kan finnas i hela verlden: l. c. och tillägger Paludanus, at den samma förmedelst sin myckna ljuflighet och nectarsmak vida öfvergår alla andra Indianska frukter, äfven de aldrayppersta: l. c. Ändteligen förklarar Borri Durio för en af de aldraläckraste frukter i verlden, sägande, at den har en söt och outsägeligen god smak: l. c.
