Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/144

Den här sidan har korrekturlästs

lagligt Päron, först grön och sedan gul, har stark lukt, samt en söt och kryddaktig smak, som behagar mycket folk (*).[1] Navarette prisar

  1. (*) När man ser Scribenterna på skiljaktigt sätt omtala Goyave-eller Guayava-frukten, efter de anledningar de kunnat hämta af figur, färg, storlek, smak och lukt, kan man snart föreställa sig, at här gifvas flera särskilda slag uti Psidii slägtet, än de 2 utmärkta, som Botanisterne redan känna under namn af Ps. pyriferum och Ps. pomiferum. Men det är icke annat än blotta varieteter, som föga betyda. Psidium pomiferum tala vi nu icke om, ty derom kan ingen fråga blifva, då det slaget sällan träffas, och näppeligen plägar ätas: Jacquin Obs. botan. P. 2. p. 7. Men at en Goyave-sort har hvitt, och en annan rödt kött, en annans art är at växa större, och en annans at hålla sig mindre, sådant är icke nog för at utgöra något särskildt slag. Labat försäkrar, at han ingen skillnad funnit i köttets smak på den frukten som haft hvitt kött och den som haft rödt, när bådas mognad varit lika och ställningen emot solen enahanda: l. c. T. 2. p. 212. Köttet har vanligen 1⁄2 fingers tjocklek, utom en klump hårda kärnar: Rumph. l. c. T. 1. p. 140. hvilka ligga i en välling, som är lika god i smaken som sjelfva köttet: De la Loubere l. c. T. 2. p. 68. Beträffande lukten, så ser jag den olika beskrifvas, och många deruti sammanstämma, at den är stark, ja så, at den fyller hela rummet, där frukten ligger: Rumph. l. c. Hawkesworth omrörer, huru stark och tillika obehagelig den föll sig i Batavia för en del Engelsmänner, så at de befunno sig illa deraf, hvilket föranlåter honom at tro, det man på Americanska öarna måtte hafva en bättre sort Goyave, efter man så mycket värderar den: l. c. T. 4. p. 254. Nicolson, som på S. Domingo fann lukten stark, klagar ej öfver den samma såsom obehaglig: l. c. p. 241. icke heller Jacquin på Martinique, hvilken intet mer derom säger, än at frukten har en egen lukt: l. c. p. 6. Marcgrav tyckte sig i Brasilien känna någon Hallon-lukt i den fullmogna frukten: l. c. p. 104. H. v. Rhede