Den här sidan har korrekturlästs
181
¤ ) ° ( ¤
de yppersta delicer (*),[1] och efter Rumphii omdöme förtjenar det bästa Jambuslaget at hållas för den förträffeligaste frukten i Indien näst Mangostan, emedan både lukten, smaken och utseendet synnerligen förnöja (**).[2] Vår Linné räknade denna frukt bland Naturens högtidsrätter (***).[3] Carambola och Blimbing, tvänne Indiska frukt-slag af Averrhoæ slägtet, aflånga med djupa fåror, berömmas båda såsom angenäma til smaken och synnerligen upfriskande (†).[4]
Nieu-
M 3
- ↑ (*) Piso, som detta berättar, tyckes gifva tilkänna, at sådant förnämligast sker i afseende på fruktens ljufliga lukt: se Rajus l. c. och denna är, såsom ofvanföre nämndes, mycket lik Rosen-vatten. Men vårt Europeiska Rosen-vatten har ej så utmärkt ljuflighet i lukten; derföre tror jag, at med Rosen-vatten måtte menas den kosteliga sorten som brukas i Indien, hvilken kommer från Schiras-tracten i Persien, där Rosa har ljufligare lukt än på något annat ställe i verlden, gifvandes under distillerandet en olja, som för luktens skull hålles dyrare än guld, emedan ingen ting kan i ljuflighet dermed jämföras: Kæmpfer l. c. p. 373. 374.
- ↑ (**) RumphiusL. c. p. 121. Han tillägger, at då man börjar äta frukten, tycker man sin lystnad näppeligen skola kunna stillas.
- ↑ (***) Se dess Deliciæ naturæ p. 18. hvarest han med samma loford hedrar Mangostan, Manga, Durio, Nanca, Pissang, några Annonæ och Pacay, om hvilka alla vi redan ofvanföre handlat.
- ↑ (†) Averrhoa Carambola L. är, efter Rumphii beskrifning, en kantig frukt, stor som ett stort Äple, med gulaktigt kött, som nog liknar Plommons, och är så saftrikt, at saften rinner under ätandet: l. c. p. 116. Smaken, säger han l. c. vara angenämt syrlig, såsom i vinsura Äplen, och derjämte något sträf; men
smaken likna Rosen-conserve, och i lukten Rosorna färska: l. c. p. 256.
