Brasilianerne finna i denna dubbla frukt en så ypperlig läskning och föda, at de föredraga
med knif, uthämta kärnen, och lägga den för en stund i kallt vatten, innan man den äter: Jacquin l. c. Färsk och rå är den, inom inre skalet, ganska hvit och oljaktig: Labat l. c. p. 112. och ätes ofta med litet salt: l. c. p. 113. ofta ock med vin och en smula salt, säger Piso l. c. p. 59. hvilken fann då någon likhet i smaken med Valnötter: l. c. G. Carrerifann den rå kärnen smaka som färska Nötter: l. c. p. 212. men i Voy. aux côtes de Guinée & en Amer. par N. p. 300. säges den vara af utvald smak och delicatare än Nötkärnar. Clusius intygar i Noterna til Garc. ab Horto Arom. Hist. p. 120. at den har väl så behagelig smak som Pistacher. Jacquin skrifver, at den är söt och tendre, och kanske öfverträffar i god smak alla andra slags kärnar: l. c. och Labat säger, at dess smak oändeligen öfvergår både Nötter, Mandlar och andra frukter af den arten: l. c. hvilket Fermin besannar: l. c. T. 1. p. 172. P. Browne påstår, at den ej ger någon Europeisk delice af det slaget efter, särdeles när den förut stekes: l. c. hvilket plägar ske på glöd, och mäst med de torra kärnar: Labat l. c. p. 113. De vinna derigenom i smaken: Oldendorp l. c. och blifva helt söta: Maffei Hist. Ind. p. m. 35. fast de just ej, som Meister säger, få oförlikneligen söt smak: l. c. Tristaon tyckte dem då i smaken likna Portugisiska Castanjer: Purch. l. c. p. 1306., Fru Merian likaså: l. c. men Marcgrav l. c. och Nieuhoff hos Church. l. c. p. 126. säga dem smaka mycket bättre. Andre hafva tyckt dem närmare i smaken instämma med Söt-mandlar: se v. Rhede l. c. p. 66. G. Carreril. c. och Petiver Gazophyl. dec. 7. men Fermin l. c. p. 172. och Sloane l. c. utgifva dem för mycket behageligare. Lemery säger, at de torra kärnarne i delicat smak oändeligen öfvergå våra bästa Mandlar: Traité des alimens T. 1. p. 194. I America komma de stekta in på borden ibland desserten, berätta Piso l. c. p. 59. och Jacquin l. c. Denne senare tillägger, at man deraf kan bereda ett
