Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/208

Den här sidan har korrekturlästs
198
¤ ) ° ( ¤

egenteligen angår, så är nog begripeligt, at de som få tid at mogna på träden skola smaka bättre, än de som til oss pläga föras, hvilka man afplåckat omogna. Annars får man söta och goda på åtskilliga orter i America, äfvensom ock i södra Europa, och skall man i Barbariet träffa dem i synnerlig fullkomlighet (*).[1]

Le

    hade begynt odla trädet, blef frukten både för besk och för sur, men genom ympning och skötsel har den sedermera blifvit förbättrad: se dess tr. de Citriis i Clusii Exotic. p. 51. Detta samma måste ock gälla om Limoner.

  1. (*) På Antillerna får man somligstäds fullkomligen söta Citroner: De Rochefort l. c. p. 64. Likaså i Surinam: Fermin l. c. p. 169. På Maltha säger D’Avity äfven vanka söta Citroner, som utmärka sig både igenom storlek och godhet: Descr. de l’Afr. p. 534. Jag vet ej, om det just äro söta sorter, som så mycket berömmas i Barbariet såsom vida öfverträffande de Europeiska: l. c. p. 39. men de kunna väl vara så ypperliga utan at vara söta. Omkring Salé sägas de vara excellenta: Relat. du voy. de M. Cassini pour l’épreuve des montr. mar. p. 34. Annars måste väl de som fås vid Patras i Achaja vara förträffliga, då man räknar dem ibland de bästa i hela Turkiet, och då de sändas såsom presenter til Constantinopel: Philos. Transact. abridg. T. 3. p. 453. Sestini omtalar en Citron-sort, som kallas Florentinsk, hvilken har angenäm smak och skattas högt af Sicilianerna, görandes de deraf en rätt behagelig Sorbetto eller dryck à la glace, som bär namn af Cedrato di Firenze: Briefe aus Sicil. u. der Türkey. 2. band p. 181. Han omrörer ock en sort med pucklar på, hvilken är den man gör Succade af: l. c. p. 180. At Citronerne äro af ofantelig storlek på Madera, berättas i Voy. en div. part. de l’Europe, de l’Afr. & de l’Amer. par Mrs de Verdun, de Borda & Pingré T. 1. p. 61. men sådant kan man ock få se i Europa. Berkenmeyer anmärker, at man i en trägård i Murcia träffade dem så stora som ett