Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/213

203

¤ ) ° ( ¤

vankar mycket bättre (*).^[1] Likaså lära månge

af

deraf och äter bröd til: Oud en nieuw Oostind. 3. d. 1. st. p. 189. Denna seden at äta bröd til Pomeranser såg Rajus exempel på i Italien och Sicilien, där bönder och matroser nyttjade denna frukt såsom spis, och åto bröd til, hvilket de aldrig gjorde med Citroner och Limoner: Hist. pl. T. 2. p. 1659. At man af Pomerans-blommorna kan bereda sig någon läckerhet, ser jag af Listers berättelse, huru han i Paris kom at äta en af Orange-blommor, Limon-saft och Såcker gjord Marmelade, som han fann admirable: Journey to Paris p. 159.

↑ (*) Alt sedan Portugiserne under deras första resor och vistande i China fingo smak på,och derefter i sitt land fortplantade, den behageliga Pomerans-sorten, som fått namn af Apelsin eller Äple från China, har den samma vidt och bredt blifvit kringspridd til odling, ej allenast i Europa, utan ock i America och flera orter. De Apelsiner vi hit til oss få, som äro ifrån Portugal och Spanien, ha blifvit omogne afplåckade, och kunna altså ej hafva sin riktiga goda smak; vinna dock ofta rum på våra bord ibland desserten. Rajus, som hade känt denna sort fullmogen, och hämtad af träd som fått sin behöriga skötsel, förklarar dess smak för rätt delicat: l. c. hvilket han väl ej hade gjort, om han haft för sig sådana Apelsiner, som blifvit lemnade at växa utan skötsel, såsom imellan Rom och Neapel sker, där Hr. Ferber fann dem sämre samt mindre söta och välluktande än de Portugisiska och Spanska: Briefe aus Wälschl. p. 129. Jag vet ej visst orsaken, hvarföre Apelsinerne på Cap gifva de Spanska efter i godhet: A. Sparrman Resa til Goda Hopps Udden 1. d. p. 85. Men på många andra orter, där climaten äro varmare, arta de sig bättre til förmån än i Portugal och Spanien, hvarföre de ock, efter Hr. H. H. Clasons berättelse, äro mycket smakeligare i Canton än i Portugal. Likaså säges i Lemery’s tr. des. alim. 3. ed. T. 1. p. 235. at de blifva oändeligen bättre på Americanska öarne än i Portugal. Oldendorp säger väl intet mer om dem han åt på

[203-1-2] (*) Alt sedan Portugiserne under deras första resor och vistande i China fingo smak på,och derefter i sitt land fortplantade, den behageliga Pomerans-sorten, som fått namn af Apelsin eller Äple från China, har den samma vidt och bredt blifvit kringspridd til odling, ej allenast i Europa, utan ock i America och flera orter. De Apelsiner vi hit til oss få, som äro ifrån Portugal och Spanien, ha blifvit omogne afplåckade, och kunna altså ej hafva sin riktiga goda smak; vinna dock ofta rum på våra bord ibland desserten. Rajus, som hade känt denna sort fullmogen, och hämtad af träd som fått sin behöriga skötsel, förklarar dess smak för rätt delicat: l. c. hvilket han väl ej hade gjort, om han haft för sig sådana Apelsiner, som blifvit lemnade at växa utan skötsel, såsom imellan Rom och Neapel sker, där Hr. Ferber fann dem sämre samt mindre söta och välluktande än de Portugisiska och Spanska: Briefe aus Wälschl. p. 129. Jag vet ej visst orsaken, hvarföre Apelsinerne på Cap gifva de Spanska efter i godhet: A. Sparrman Resa til Goda Hopps Udden 1. d. p. 85. Men på många andra orter, där climaten äro varmare, arta de sig bättre til förmån än i Portugal och Spanien, hvarföre de ock, efter Hr. H. H. Clasons berättelse, äro mycket smakeligare i Canton än i Portugal. Likaså säges i Lemery’s tr. des. alim. 3. ed. T. 1. p. 235. at de blifva oändeligen bättre på Americanska öarne än i Portugal. Oldendorp säger väl intet mer om dem han åt på

[1]