at de, innan de hinna at mogna, antingen falla af eller ruttna på träden: l. c. p. 304. Deremot de man odlar i det fuktiga Surinam berömmas för saftrika och angenäma til smaken: Fermin l. c. p. 180. Annars utgifver Labat dem på Martinique för mycket mera välsmakande än i Europa: l. c. T. 1. p. 366. och i Additionen til Lemery des alimens T. 1. p. 211. säges, at Granatäplen på Americanska öarne äro oändeligen bättre än alla de Europeiska. I China fås en sort Granatäplen, Bulliu kallad, som är ganska söt: Rumphius l. c. T. 2. p. 95. Men i Japan måtte climatet vara mindre passande för dessa äplen, så vida de där falla sig osmakeliga: Kæmpfer Amoen. exot. p. 800. Uti Kraaks Corresp. hist. & crit. &c. p. 357. omtalas Granatäplen, som skola finnas på öar vid nya Guinea, och vara af utvald smak. Imedlertid tyckes dock Persien vara deras rätta hemort, åtminstone det land där de ymnigast vanka. I provincen Gilan träffade Lerche dem til öfverflöd vilda, hvilka voro små och tjente blott för gemene man; men den Ryske Ministern, i hvars följe han var, fick dem så mycket bättre ifrån Tawris, Casbin och Ardewil, stora som de största äplen och ganska välsmakande: Büsching Magaz. für die neue Hist. u. Geogr. 10. Th. p. 413. I Ispahan fann C. Le Brun dem delicieusa: l. c. p. 228. De la Boullayele-Gouz utopar dem han träffade i Kom för de bästa i hela Persien, beskrifvandes dem stora som Struts-ägg: l. c. p. 98. och måste väl de samma hafva varit söta, så framt det annars står fast hvad Rajus säger, at de söta Granatäplen äro de största: l. c. p. 1462. P. Alpinus säger sig fått otroligt stora i Egypten, med kärnar stora som lagliga körsebär, helt söta: Hist. Aegypti natur. T. 1. p. 15. af hvilka hvart äple kunde väga 6 skålpund: l. c. p. 66. Men at de söta också kunna vara små, visar Gerber, då han berättar, huru han vid Schamachie fick äta en liten söt sort, som var angenäm til smaken: Samml. Russ. Gesch. 4. b. p. 127. Otter anförer, huru han i Harim på Aleppo tracten råkade på ganska goda Granatäplen utan kärnar: l. c. T. 1. p. 88. En sådan sort vankar äfven i Persien, hvarom
