man med skäl kan tro, at det oändeliga antal sorter, som nu i verlden finnes, är mäst den
nog smak. Det är blott under de varmare luftstrek man njuter det nöjet, ehuru dock ej med alla sorter, ty somliga tjena egenteligen at göra vin af. I Granada fann Bowles drufvorna ogement delicata: l. c. p. 157. och Höst i Marocco oförlikneliga: l. c. p. 268. J. G. Sulzer hörde kännare försäkra, at drufvorne i La Vaud eller Ryffthal i Schweitz täflade med alla andra om förträdet, och fann dem sjelf öfvermåttan ljufliga, ja läckrare än alla de Spanska, Franska och Italienska drufvor han någonsin ätit: Tagebuch einer Reise nach d. mittäges Länd. v. Europa p. 51. Pilati åt i Apulien otroligt stora och af läcker sötma: l. c. T. 2. p. 60. De som växa i Vesuvii fordna utkastade lava, och som gifva det berömda vinet Lacrima Chr., äro ganska angenäma och förträffeliga: Nouv. mem. & obs. sur l’Italie &c. par 2 Gentilsh. Suéd. T. 3. p. 89. ff. I Ungern träffar man Vindrufvor öfvermåttan delicata och stora, varandes de i Virovichitz af ypperligaste godhet. E. Brown, som detta förtäljer, l. c. p. 90. säger sig i Thessalien råkat dem så stora som plommon, af ganska delicat smak: l. c. p. 144. men han namngifver ingen viss sort. Chandler tyckte dem vid Athén vara oförlikneliga: Reis. in Griechenl. p. 180. och Pocoke på öen Mycone förträffeliga: l. c. T. 6. p. 276. En onämnd Engelsman säger sig ingenstäds funnit bättre Vindrufvor, än på öen Siphanto i Archipelagen: Zweyter Zusatz zu Blainvilles Reisebeschr. p. 449. Samma Man skrifver sedermera, at han i sin lifstid aldrig sedt sådana Drufvor, som han träffade på Sikino och några andra öar i Archipelagen: de funnos icke sällan af 2 fots längd, och hvart bär var ofta större än de allmänna plommon i England, samt hade en synnerligen läcker smak: l. c. p. 476. På Maltha äro drufvorna ganska delicata: Du Mont nouv. voy. du Levant p. 150. och i Smirna förträffeliga: Lüdeke l. c. T. 1 p. 54. Om man skall tro Delaporte, så ha de i Mingrelien en utvald smak: Voyageur François T. 2. p. 126. I Astracan säger Olearius dem vara
