dessa bär gör, at vi icke åtnöja oss med den allmänna sort, som så rundeligen finnes
Helvet. T. 2. p. 45. likaså Ph. Miller l. c. art. Fragaria. Lemery intygar at den är angenäm: tr. des Drogues simpl. p. 309. äfvenså D’Ardene: Année champetre T. 1. p. 226. Den beskrifves af R. A. Vogel såsom stark och god: l. c. p. 255. af Tragus såsom ganska ljuflig: l. c. p. 499. af Blankaart såsom mycket angenäm: Nederlandsche Herbarius p. 271. af Mizaldus såsom ogement ljuflig: de secret. hortor. fol. 104. b. af M. B. Valentini såsom öfvermåttan angenäm: Viridar. reformat. p. 266. och af Gref. Mattuschka såsom förträffelig och vederqvickande: Flor. Siles. T. 1. p. 455. du Chesne säger Smultron hafva företräde för alla Franska frukter i anseende til lukten: l. c. p. 1. Beträffande smaken, så utgifva åtskillige Auctorer den för vinaktig och ganska angenäm: til ex. Cæsalpinus l. c. p. 554. Salmon Engl. Herbal p. 1112. Geoffroy l. c. T. 6. p. 351. J. H. Schulzius Mat. med. p. 243. och Parkinsons Paradis. p. 526. hvilken ock påstår den vara angenämare än i Hallon: l. c. p. 557. D’Ardene säger denna vinsmak vara söt och behaga alla, som dessa bär äta: l. c. likaså Lemery l. c. och Valentini l. c. Flere andre nämna intet om någon vin-smak. Tragus säger blott at smaken är söt: l. c. Gref v. Mattuschka at den är sötsyrlig: l. c. och Schwencke at den är sur och aromatisk: Kruidk. beschryv. der in-en uitl. gewass. p. 159. v. Haller angifver allenast en angenäm syra: l. c. Jos. Miller tilllägger dessa bär en ljufligt syrlig smak: l. c. p. 203. och Bergius en lindrigt syrlig smak, instämmande med lukten: l. c. p. 438. v. Linné säger dem vara på mildt sätt syrliga, och derigenom oskyldiga, änskönt de til ymnighet ätas: l. c. p. 8. De äro en ljuflig kylande frukt: Worlidge Treatise of Cider p. 196. och gifva den behagligaste läskning och svalka: Schulz. l. c. varande således öfvermåttan angenäma at äta: Camerarius Epit. Matth. de plantis p. 765. Mizaldus förklarar deras smak för ogement ljuflig:
