hvartil orsaken väl i förstone var ett fattadt
nyssberörde ö: se l. c. p. 148. Efter den tiden måtte väl denna dryck altjämnt hafva medfölgt på de Holländska skeppen, som ärnades up uti Nordiska farvattnen. Engelsmännerne hade år 1609 Bränvin med sig up til Cherie-island i is-hafvet: Purchas's Pilgrims T. 3. p. 561. och år 1611 til Peczora floden vid samma haf, så at de den gången kunde sälja 2:ne sorter deraf til Samojederna: l. c. p. 541. 552. Capit. H. Hudson hade, på sin Nordiska sjö-fart 1609, denna dryck med sig, tracterandes dermed vid ett tilfälle några Americaner: l. c. p. 593. och Capit. J. Poole, som gick til Grönland 1610, hade med sig 30 kannor bränvin: l. c. p. 708. I Ost-Indien hade Holländarne, til sitt manskaps muntrande, Arrak, som jag af meranämnde Recueil T. 2. p. 629. finner hafva år 1603 i Bantam blifvit bestådd dageligen, hvarje person dess afmätta del: äfvensom jag af Hakluyt l. c. T. 3. p. 821. ser, at T. Candish redan 15 år förut eller 1588 på Java försåg sig och sitt folk med Aqua vitæ, hvarmed mentes Arrak: En dryck, som vid Européernas första resor til Ost-Indien var där allmänt gängse, och hvars ålder man ej har sig bekant. Om Ryssarne från den kanten först fått lära distillér-konsten, eller genom hvilken väg de i förstone kunnat hafva tilgång på Bränvin, måste vi lemna i sin ovisshet; men säkert är det, at de redan i början af 1500-talet brukade det, ej egenteligen såsom medicine, utan i deras vanliga diét, så at åtminstone de förnäme hvarje middag togo sin appetits-sup, innan de åto, såsom Bar. Sigism. v. Herberstein anmärker i dess Rer. Moscoviticar. Commentar. p. m. 95. hvarest han tillika förtäljer, huru han, såsom Tyska Kejsarens Minister, år 1515 blef ibland annat dermed tracterad uti sjelfva Zarens rum. Annars finner jag ock denna dryck hafva varit med ibland den välfägnad, som den Kongl. Svenska Legationen til Ryska Zaren år 1569, efter ankomsten til Ryssland, åtnjöt; se Bisk. Pauli Juusten Narratio de Legatione sua Russica, utgifven af H. G. Porthan,
