och Fläsk samt förlegad Torr-fisk är ej för oss någon smakelig kost; men rarheten och moden
nyttjade den äfven til at läka sår med: Purchas l. c. T. 4. p. 1226. 1228. Om örten Cohobba är den samma som Petun, hvilket U. Chauveton i sin Hist. du Nouveau monde af år 1579 p. 309. och många flere tro, så brukades Tobaken på S. Domingo til kräk-medel och hufvudets rensning, samt at göra rus, såsom Roman Pane i slutet på 1400-talet anmärkte: Churchill l. c. T. 2. p. 546. seq. Mexicanerne betjente sig af Tobak, som de kallade Yetl och Pycietl, i åtskilliga fall, såsom man ser hos Hernandez Mexic. p. 174. ff. t. ex. at bortrensa slem, lisa och mota andetäppa, afhjelpa moderqvaf, stilla tandvärk, hela elacka sår, bibringa sömn, m. m. och hämtade de röken hälst up i näsan, medelst ett enkom dertil gjordt rör, ungefär likt bokstafven Y, genom hvars öfre ändar, som instuckos i näsebårorne, röken updrogs, blifvandes detta rör af dem kalladt Tabacco, men icke sjelfve tobaken: Chauveton l. c. p. 309. 310. Floridanerna fann J. Hawkins under knapp tilgång på mat vara måna om Tobak, såsom ett godt medel at stilla både hunger och törst, änskönt de arbetade: Hakluyt l. c. T. 3. p. 518. Indianerne i Virginien brukade Tobak, som de kallade Uppowoc, til at utrensa öfverflödig slem ur kroppen, samt at förvara och bota sig för förstoppning: T. Hariot hos Hakl. l. c. p. 271. Canadenserne påstodo, at Tobaken höll dem varma och vid jämn hälsa, hvarföre ock Cartier såg dem ständigt bära Tobak om halsen uti en skinnpåse: Hakl. l. c. p. 224. Med ett ord, det tycktes nästan, som Americanerne ansågo Tobaken som ett universal-medicament. Derföre är ock ej underligt, at den nu så allmänt finnes i bruk i den verldsdelen, up ifrån Eskimantserne ända ned til Patagonerna; de förre, ofta utsatte för Colik och Ref, genom det myckna traniga fett de äta, pläga bota sig med Tobaks-röks nedsväljande: H. Ellis Voy. à la Baye de Huds. p. 242. varandes derföre Tobak den bästa skänk man kan gifva dem:
