angenämaste föräring, ett på redden ankommande skepp kan gifva sina vänner där på Cap, är några
se Tobaks-rullar, togo de dem för snören eller rep, at dermed binda boskap.” Men då Kongl. Regeringen uti Privileg. för Söderländska Compagniet på Tobaks-handelen 1641 kunde säga, ”at Riket redan då upfyldes med Tobak, som blef af den gemene man til missbruk och öfverflöd upköpt och förbrukad, mångom uti margahanda måtto til altsom störste skade och armod,” så tycker jag, det måtte varit före CHRISTINAS tid som Tobaken här fick insteg, emedan jag ej väl kan föreställa mig, at Riket på 8 år hinna at så med Tobak upfyllas, och öfverflödet bland gemene man stiga til sådan högd. Under alt detta gör jag den anmärkning, at då i England Tobakens bruk i synnerhet börjades och kom i full gång ibland Hoffolket, såsom Clusius l. c. säger, så var det här tvärtom ibland Allmogen som detta bruk upkom och fortplantades. I K. Ordn. om Tob. krämeriet 1643 talas om ”det hos gemene man i Riket inritade missbruk och ovana med Tobaken;” äfvenså i K. Patentet om Tobaks frie införsel 1653 säges: ”huru begärlig och mycket afgående vara Tobaket var hos gemene man här inrikes;” och ändteligen i K. Privileg. för Americanske Compagniet at allena få införa Tobak i Riket 1654 säges, at då ”af en inritad ovana och missbruk så vida var kommet, at Tobak fast allmänt öfver hela Riket af den gemene man upköptes och brukades, så at K. M:t fant betänkeligt den helt och hållet afskaffa och förbjuda.” Rummets trånga gränsor tillåta ej at fortfara härmed vidare och til vår nyare tid. Jag vil blott nämna, at, oaktadt vår myckna inrikes Tobaks-plantering, fann Gr. C. G. Löwenhjelm och visade i ett Memorial af år 1746, at hela 6 tunnor guld då plägade årligen gå ur Riket för Tobak: se H:r S. Lagerbring de Commerciis longinqu. P. 2. p. 29. En gräselig kostnad på en ört, som gör långt mera ondt än godt; som är stark, emetisk, purgerande, och i stor grad narcotisk; som altför ofta
