Arabien (*),[1] Lönnlags-Sirap i Canada (**),[2] Rör-honung eller Såckerrörs-Sirap, o. fl. Omsider har
- ↑ (*) Af alla Dadel-sorterna göres i Arabien Dibs, eller en Sirap, som folket där äter til bröd, varandes de så kallade Helloue, eller de söta, dertil tjenligast: Niebuhrs Reisebeschr. T. 2. p. 170. Zückert utgifver denna Sirap för så fet, at han kan tjena folket i stället för Smör: Mater. alim. p. 178. När Dadlar i Arabien insyltas, sker det med deras egna utprässade honings-saft: Phil. à. S. S. Trinitate Itinerar. orient. p. 298. Likaså i Persien: E. Kæmpferi Amœnitat. exot. p. 704. T. Shaw kallar sjelfva träd-saften Palm-Honing, och säger at den är lik en klar Sirap, samt sötare än verkelig Honing: l. c. p. 292.
- ↑ (**) Den Canadensiska Såcker-Lönnen (Acersaccharinum L.) är den tjenligaste Lönn at hämta saft af til detta behof. Qvinfolken i Canada göra inskärningar i stammen, och hämta den derutur flytande saften i undersatta käril, hvilken de sedan koka in, tils den blir tjock som Sirap: C. Le Beau Avantures ou Voy. parmi les Sauvag. de l’Amer. Sept. T. 2. p. 45. Denna Sirapen, säger Kalm, är ganska söt, mycket vederqvickande, god för bröstet och magen, samt til smaken den behagligaste man vil hafva: K. Vet. Acad. Handl. vol. 12. p. 158. At man häraf får en sort Såcker, är allmänt bekant.
ända ned i roten, hvilken saft blir genom inkokning söt och går til en Honing, ja ock, igenom vidare åtgärd, til ett Såcker: F. Hernandez l. c. p. 270. I Churchills Collection T. 4. p. 365. ser jag väl, at Gemelli Carreri utgifver denna saft för så söt som Honing, nyss han kommit ifrån plantan; men jag håller sådant icke troligt. J. Hortop säger, at sedan saften blifvit kokad tils en tredjedel försvunnit, och han då tjocknar, blir han så söt som honing: se Hakluyt l. c. T. 3. p. 492. och R. Laudonniere visar, at sedan den samma aldeles blifvit inkokad til Honing, är han ej så söt som Biens Honing, men bättre at äta til bröd: Hakl. l. c. p. 464.
