Sida:Tal om Läckerheter-1.djvu/92

Den här sidan har korrekturlästs

art-förändringar, såsom ock efter väderlek, jordmån och ans. Norden är dem föga tjenlig til bonings-plats, änskönt man använder mycket bråk at tvinga dem til sin vilja, och det synes som de ej heller väl skulle vilja arta sig i hela öfra halfdelen af Europa, äfvensom de föga vilja trifvas i de heta climaten, så framt de samma ej äro fuktiga (*).[1] Men när de ock

kom-

    vuxit, utan trodt den framkomma på hafs-bottnen: Pyrard l. c. hvarigenom den ock af många andra fått namn af Hafs-Cocos. Väl hafva somlige kallat frukten af ett slags Palm i Loango Maldiviska Cocos-Nötter, såsom ses af Cavazzi Relat. de l’Ethiop. occid. utgifven af Labat, T. 1. p. 132. men orätt. Omsider fanst sjelfva trädet på en ibland Sechelles-öarne norr om Isle de France, som Fransoserne år 1744 uptäckte, och år 1767 nogare undersökte, hvilken de först kallade Isle de Palmes och sedan Isle Praslin, och är denna lilla ö ännu det enda ställe i verlden, hvarest denna Palm funnits växande: Sonnerat Voy. à la Nouv. Guinée p. 3. 4. Derifrån hafva sedermera både plantor och nötter häraf blifvit satte på Isle de France, där de nu arta sig rätt väl: l. c. p. 9. och har man jämväl skaffat sig ett par nötter til Ceylon och planterat i stranden, hvilka upskutit och växa frodigt: Radermachers Naamlyst der Planten op het Eiland Java; Batavia 1780. p. 18. I Batavia betalte man länge 150 R:dal. för hvarje sådan Nöt; men sedan Fransoserne år 1760 ditbragte stora partier deraf, föll priset til 10 R:dal. l. c. och framdeles bör det väl falla mer. Imedlertid köpa Magnaterne i Indostan den samma ännu til ganska högt pris, och låta af skalet göra sig drycks-käril, som de infatta i guld och pryda med diamanter, drickandes derutur ständigt, i den inbillning de äro, at det starkaste gift då ej skall kunna skada dem: Sonnerat l. c. p. 5.

  1. (*) I de kallare länder göra de allmänna Melon-sorterne, de så kallade Marechés eller Melones vulgares,