den röda Tantali kött sättes mycket värde på i Guiana (†).[1] Strandskjuran räknas för mör
- ↑ (†) Tantali äro i allmänhet osmakligare än de smärre Snäppor. Dock hålles a) Tantalus Loculator L. för smakelig: Marcgraf, och b) Tantalus ruber L. i mycket värde: Bancroft. Dampier omtalar en Currecou, såsom ganska god at äta. Den torde vara T. Loculator. Hela slägtet går, i naturens kädja,
utvald läckerhet: Liger, Lemery; så smakligt kött at han kan täfla med Kramsfogel och Rapphöns: Cetti. b) Charadrius Morinellus, Pomerans-fogeln, fås helt fet i England från slutet af April, hela Maji och til början af Junii, och af delicat smak: Pennant. Hålles i Danmark för den delicataste af alla foglar, och är des bröst öfverdraget med ymnig fetma: Pontoppidan. En excellent mat, och för somliga en stor delice: Coetlogon. Charadrii morinelli kött är välsmakande: Halle. Eftersökes i Skottland för des ypperliga smaks skull, Sibbald; smakar långt bättre än Morkullor, ty köttet är mera mört och saftigt. Kommer annars öfverens med köttet af Tringæ och Scolopaces: Lundmark. Myrsnipor (Charad. morinellus?) har välsmakande kött: Essendrop. Räknas i England ibland de största läckerheter: Willughby. Är en rätt god och läcker fogel: Brookes, Volkman. c) Charadrius apricarius L. Des kött är delicat, och liknar Kramsfoglarnes: Pontoppidan. Myrpyttan är delicat til smaken: Leem, Gadd. d) Charadrius oedicnemus L. är en öfvermåttan delicat fogel: Merrett. Denna fogeln hålles i England för en rätt delicat mat: Pennant. Charadrius Himantopus L. hålles för en välsmakande fogel: Sloane. Platalea på Caraiberne är gemenligen fet, och en god mat: Davies. Plataleæ kött är ganska välsmakande, ehuru denne fogel har fisk til sin föda: Pallas. Platalea leffelgans är både vild och tam i England och hålles för en delicat mat: Olearius. Gesner fann Plat. välsmakande och ej olik gås; hörde den ätas i England som delicat mat: Gesner.
