Jag stiger nu et steg på sidan, och gör den anmärkning, huru i Djur-riket merendels sker, at köttet tager smak af den föda, som Djuret njuter, och det både til godo och ondo. Tusende exempel kunna härpå anföras, men jag vil bara nämna som kortast, at åtskillige foglar i de orter, där de många kryddorna växa,
Derföre söng Horatius: obeso nil melius turdo. Turdi och Francoliner voro i synnerhet eftersökte, då man ville gifva Festiner: Belonius. Kramsfoglarne blifva förträfflige om hösten, då de äta bär; men äro osmaklige om sommaren då de lefva af insecter: St. Bjelke. Men de blifva ännu förträffligare i de Södra länder, där dufvor vanka: Halle. Påfven Clemens XIV. trodde Kramsfoglars ätande icke instämma med den tarflighet han sig föresatt. På Kong JOHANS taffel förtärdes på et år, 498 Kramsfoglar. Sv. Opb. I Frankrike brukas de på de hederligaste bord om vintren: Bruyerin, Lemery. Kramsfoglarne i Provence blifva om hösten högt värderade för deras smak af Myrten: Quiqueran. Edwards berättar efter Durand, at Kramsfoglar komma om hösten i stora skarar från Africa til Valencia, magre och osmaklige, men fortsätta resan åt Schweitz, där de blifva fete och läckre af enebär. De sökas derföre där såsom förträfflige för de bästa bord: Sauri. Uti Italien få Kramsfoglarne en förträfflig smak af Myrtenbär: Olina, Bradley. Rajus hade aldrig sett så många Kramsfoglar tilsammans, som på Roms månglarebord. De äro ock där ganska välsmakande: Labat. På Corsica blifva de synnerligen feta och hållas för en utvald läckerhet: Bosvell. På Maltha fås de fetare än på något ställe i Europa: Bachelier. I Polen anses Kramsfoglar såsom både smaklige och hälsosamme, hälst då de ätit enebär, hvilka sätta en behaglig lukt på sjelfva inälfvorna: Rzaczynski. Då Kramsfoglarne i Egypten äta dadlar och oliver, blifva de högst förträfflige: