då de äro gamle, stödande på dessman, men
jämväl offer för köks-knifven. De vilde i Canada äta i synnerhet Hundar vid förestående Krigståg; (förmodligen, at de må blifva desto modigare) de nyttja ock Hundar vid sina offer-gillen: Jefferys, Champlain, Carver. Bossu blef hos dem undfägnad med Hund-kött, jämte Björn-tassar. I Virginien räknas Indianske Hundar jämngode med de Engelske lamb: Purchas. De infödde vid New York ville ej äta Européiske Hundar, som voro födde med salt mat, men åto rätt gerna sina egna. Spaniorerne åto, i landskapet Apalache, små Hundar, som funnos välsmakande: Garcillasso. De infödde i N. America åto gerna Hundar. (i Canada): Labat. Han såg äfven Negrer i America undfägna sig med Hundar, när desse uslingar kunde göra sig en glad stund. De vilde i Louisiana åto Hundar: Hennepin. Benzoni säger sig aldrig i sin lifstid ätit något läckrare än en Hund-stek, den han spisade vid Americas Carthagena: Chauveton. I Acadien var Hund-kött den mäst hedrande rätt, som kunde framsättas, när man ville visa agtning för förnäma gäster: Diereville. De infödde i Brasilien höllo Hundar för god mat: Purchas. På Söderhafvets Öar äro Hundar och svin de ende ätelige fyrfota djur. De upfödas där i hjordar endast för Köket. Äro dumme, tröge, ängslige, liksom svinen, deras compagnoner; men mycket smaklige. På SandvichÖarna äro de dock i mindre antal än på Samfunds-Öarna. På Vänlige-Öarna äro de nyligen införde. På Hebriderne finnas de icke, ej heller på N. Caledonien, men väl på N. Zeeland där de ätas, fast de födas med fisk: Cook. På Otahiti offras de åt Eatua, eller Öens gudomlighet. De skola där anses bättre än annat kött. Suppl. au Voy. d. Bougainville. Forster åt Hundar där, och fann dem likna Gumse-kött. På denna och närgräntsande Öar, födas Hundar med jordfrukter, hvarföre de, af sådan näring, blifva bättre än svinen, och hållas för läckrare,
