såsom en stor läckerhet; hvilket ock vidare styrkes af det Ribeyro berättar, at Caffrerne gerna äta och just hålla för läckerhet den stora Cobra da ferra eller Bergs-huggormen på Ceilon, som kan upäta en qviga eller hjort,
dessmans-lukt, och hålles af Negrerne jämngodt med kalf: Rennefort. De små Crocodilerne fångas mycket på Java och säljas på torgen: Langhans. Linschoten berättar, at Chineserne göda och slagta Crocodiler, samt finna dem synnerligen välsmakande. Jurgen Andersen åt i China en artig plåckfink af Crocodil-kött, svinoch ankor, kokte tilhopa i en gryta. På Philippinerna äta Spaniorerne de unga Crocodiler, så väl som de infödde: Salm. v. Goch. Biadjoos på Borneo hålla Crocodilerne för en stor läckerhet; de torrka köttet, och förvara fettet: Act. Batav. Vid en måltid hos General Coenen på Batavia åt man Crocodiler, dem gästerne mycket berömde: Bontius. Americanarne förstå sig äfven rätt väl på Crocodiler. Indianerne i Brasiilien hålla dem för rätt god mat: Purchas. Wafer har, på flera ställen i America, ätit Crocodiler och funnit särdeles stjerten vara rätt smaklig. Indianerne Otomacos äro rätt snåle efter Crocodiler, men både de och Guamos veta at borttaga bröstfjällen, emedan djuret ännu lefver. Därigenom förgår Moschus-lukten, som annars skulle göra köttet oäteligt, och det, som då återstår, är et hvitt, fett och ganska godt kött: Gumilla. Indianerna i Nicaragua äta gerna Crocodiler: Coreal; Indianerna i Carolina äta bortre ändan af buken och stjerten. Köttet är hvitt och vackert, men luktar ganska starkt: Catesby. Därstädes säga ock de infödde, at köttet, utom den starka lukten, är mycket läckert: Brickell. Lawson omtalar en Engelsman, som, hos en Indian i Carolina, åt Crocodil-kött, det han mente vara svin-kött. Le Challeux åt Crocodil-kött i Florida, och fann köttet hvitt, tendert och likt kalf-kött: Chauveton. Floridanerne äta gerna
