Land-sköldpaddorna angår, at de som til så stor mängd ses i Natolien, äro helt små och förakteliga,
Grodan äta alt, utom hufvud och inälfvor. De göda dem och njuta denna spis såsom en läckerhet, under fastelagen. I Nederländerna ätas de lika begärligt, särdeles de musculeuse lårstycken. Fransmännerne älska ej mindre sina Grenouilles en Cerises, som beredas så, at köttet afskafves af låren, och fästes sedan vid yttersta änden af benet, i en klump, såsom et kirsbär, hvilket rullas i mjöl och stekes i smör: Jacobæus. I bägge Indierna ätas flera arter Grodor och Paddor. I China säljas de på torgen i kar, och måste säljarens möda blifva at flå dem: Purchas. Valentyn omtalar mörkgula Grodor, med bruna fläckar, som ätas i China. I Tonquin sätter man värde på en art stora gula Grodor då de äro nyss uptagne: Dampier. Siamerne äta jämväl Grodor: Salmon v. Goch. I Brasilien finnas Grodor om 112 fots längd, som kalla Courourou; de flås och hafva et hvitt smakeligt kött: D’Avity. Det är förmodligen denna Grodart, som, enligt De Lery, boucaneras och ätes med inälfvor och alt i Brasilien. Jackjes, Rana paradoxa L. är sannolikt en fiskart, och ätes mycket begärligt i Surinam: Fermin, Seba. På Martinique finnas grå Paddor med gula och svarta fläckar eller ränder, mer än en fot til längden, utom lår och ben. De hålla sig i skogar, och icke i vatten. De äro köttfulle, samt hafva et hvitt, tendert och läckert kött. Man bortkastar endast hufvudet, af det öfriga gör man et fricassé. Främlingar misskänna dem ofta för kycklingar på borden. Labat åt dem gerna. Brookes instämmer bokstafligt med Labat. Kalm berättar sig hört, at man, i Nya Jersey, tillagade bakdelen af Rana boans L. och at den smakade tämeligen väl. Iroquois lägga lefvande Grodor i sin Mais välling at deri kokas: Hennepin. I Mexico såg Hernandez en art svarta ohyggeliga Grodor ätas, men hvilka dock voro sunda och smakeliga.
