fiskarna anmärkas för läcker smak några af de i vatnet vistande Amphibier, såsom i synnerhet Störoch Sterlett-slagen, som förnöja så många munnar uti Ryska Riket, och äro ej aldeles osynliga här hos oss, såsom ock några slag af Råcke-slägtet, särdeles den Råckan från Ceram, som man plägar soltorka och sända såsom föräring öfver hela Indien. Af insecter och Maskar äro ej många slag som ätas, i jämförelse emot deras stora mängd. Bland de Svenska insecter har endast Kräfte-slägtet blifvit begärligt, och äro månge som finna våra vanliga Kräftor smakeliga nog, äfvensom ock Räkor, Hummer, Krabbor och Taskor, hvilka sista dock aldramäst utmärka sig för läckerhet. På Antilliska öarne äro Ström-Kräftorna bättre än de som fås i Hafvet, och hedra sitt rum på de bästa bord. Annars ser jag de där varande Land-Krabbor, som en gång om året pläga, på samma vis som våra Lemlar eller fjällmöss, uti stora skarar nedtåga från bergen, för at lägga sina ägg i Hafsstranden, vara en välsmakelig spis, ehuru dock föga mättande. Men de mästa ypperliga Kräfte-slagen lära träffas på Ost-Indiska tracten, t. ex. Tafel-Kreeft, Lokkie-Lokkie och Linquo, 3 ganska läckra Kräfte-slag på Amboina, likaså Catjangredi eller Kongs-Krabban därsammastädes, en Kräfta från Honimo, samt en Bergkräfta på öen Loeven, hvilken sistnämnda går til 3 à 4 fots längd, och plägar krypa up i träden och förtära frukten (*).[1] Af Gräshoppe-slägtet äro
- ↑ (*) Utgifvaren tror sig kunna utelemna en myckenhet resandes obestämda intyg om Kräftor, emedan man icke kan utröna den art de påsyftat. Det är
