Den här sidan har korrekturlästs
204
¤ ) ° ( ¤
at sätta sig vid bergsklippor, fästa de sig vid trä-rötter, som skjuta ut i vatnet, då man intet mera behöfver, än bara afhugga och updraga dessa rötter, tillika med alla derpå sittande Ostron (*).[1] Jag tror, at Hafs-Castanier
eller
- ↑ (*) De gamle Romare åto Ostron både stekte och rå med snålhet: Plinius, Seneca. De la Mottraye skrifver, at de bäste Ostron i Christna verlden finnas i Colchester. I England göres skilnad på berg-ostron store som hästskor, samt en mindre art, som ock fås i sjöar och är denna fetare samt grönare: Comenius. Hammer håller Noriges Berg-ostron så goda som någon annan orts. De utskeppas äfven insyltade i glas til flera orter i Östersjön. Därmed instämmer Pontoppidan. Tre tusende tunnor Ostron utskeppas årligen ifrån de imellan Husum, Tondern och Riben liggande bankar åt Elben, Wesern, samt Flensburg m. m. Eutropii Philadelphi Oecon. Balance. p. 61. Roslin håller Holländske Ostrorna bättre än de Italienska; men til Holland skeppas Ostron från Feversham. Volkman, Baster tyckes hålla de Zeeländska bättre än de Engelska. Vid Ancona finnas de store, men ej särdeles smaklige: Keyssler; äfvenså i Venedig. ib. Lacus Lucrinus i Neapel var fordom ryktbar för des Ostron. ib. Lawson säger Svenska Ostron med tunna skal vara rätt goda, och så stora, at en person äter sig mätt af et halft dusin. I Africa äro Ostrorne store och feta, men ratas af Fransmännerne såsom något salte: Demanet. Vid Sierra Leona måste de skäras i 4 delar. v. d. Gröbe. I Loando finnas Ostron, store som knytnäfven, hängande vid trädens rötter i vatnet: (Rizoph. Mangle) Pigafetta. I Vestindien smaka desse Ostron likt våra: Sloane; gifva dem föga efter: Browne. I Carolina äro dessa trädrötters Ostron store, aflånge, förträfflige, lättsmäldte, födande: Brickell. Desse Ostron finnas på alla ställen där Mangleträdet växer och omtalas af många resande, särdeles af Adansson, i Senegal. Labat anmärker vid dessa, på
