läckerheten ibland alla. De la Flotte hörde i China förvisso berättas, at et skålp. däraf kostade där 40 Tels, som i vår räkning vil säga omtrent 50 R:dal. Chineserne, som varit de förste som börjat äta dessa Fogelbon, pläga tilreda dem så, at de, sedan de först låtit boet i en half timma blötas och mjukna i vatten, frånrensa alla vidhängande små fjädrar och annat skarn, och draga det så med fingren ut i smala strimlor, hvilka de sedan lägga tilsammans med fläsk, och låta koka, hvaraf blir en kostelig rätt. De hafva sedan blifvit begärlige
med lök, persilja och peppar. Bowle skrifver at invånarne i Bilbao, om sommaren, mycket älska Sepiæ, och at desse verkeligen äro en god mat. Uti Neapel ätas Sepiæ på de bättre borden, så tillagade at de blifva rätt gode: J. Alströmer. Grekerne äta mycket gerna Sepiæ: Hasselqvist. Särdeles de i Smirna, som i synnerhet sätta värde på äggstocken. Köttet bultas mört och inelfvorna uttagas: Forskål. Invånarne på ön St. Marie, vid Bourbon, fiska och drifva stark handel med Sepiæ (Hourites): Flacourt. På en stor Sepia vid Cap. b. Sp. kokade sig Engelsmännerne den läckraste soppa: Hawkesworth. Kamtschadalerne äta Sepiæ, då de finna dem på stränderna: Steller. 1) Sepia Octopedia L. är, enligt Pennant, en verkeligen god mat, när den fås stor. Leigh skrifver, at des kött laxerar lindrigt. 2) Sepia Officinalis L. hölls fordom för stor läckerhet. Den ätes mycket i Frankrikes Sjöstäder: Brookes, Sauri; äfven i Italien: Rondelet. Des kött är dock segt, om det icke vederbörligen upmjukas: Buchoz, Merklein. 3) Sepia Loligo L. eller Bläckfisken är mjukare, men lastas dock af några fast den berömes af andra såsom smakelig. 4) Sepia Pusilla L. hålles för stor läckerhet, när den ätes med olja, peppar och vin: Borlasc.
