och vi må väl af dem, fast vi ock ofta äta dem frusna. Vanen kan härvid göra mycket til saken. På en trakt i Peru äta Indianerne Fisken rå, tyckandes den bli försämrad medelst kokning, och såg Feuillée, huru en far, som kom hem från fiskandet, tilfredsstälde sitt gråtande barn med en rå Fisk, som det genast åt up, och därefter teg. Likaså äter folket på öarna uti Östra hafvet all både hafsoch ström-fisken
vara. Salmon von Goch skrifver, at en Pickol betaltes med 90 à 100 Riksdaler på Borneo. De la Flotte, at et ℔. köptes 40 Taëls (circa 50 Riksdaler). Man ser hos Churchill, at Chineserne betala en Pickol med 300 Styck von Achten. Men priset har ansenligen fallit i sednare tider. Ty i Rec. des Voy. Holl. utstakas et pris af 4 à 5 Styck von Achten, ℔.. Hvilket bestyrkes af Forrest, som berättar, ℔.et betalas med 5 à 6 Dollars. Valentyn skrifver, at de på Ternate, betalas blott med 1 Riksd. ℔.et, i Batavia med 112, samt i Amsterdam med 7 à 8 Gyllen. Uti Act. Batav. läses, at 125 ℔. köpas för 1000 Riksdaler, at föras til China, hvilket gör 8 Riksd. per ℔.. Likväl ses af alt detta, at endast de rike förmå nyttja denna kräslighet. Om ämnet är mycket tvistadt. At foglar af Svale-slägtet bygga dessa bon i de ihåliga bergsklippor, är ganska vist. Men hvadan de hämta byggnings-materialier, är kan hända än oafgjordt. De Rhodei trodde Foglarne suga bladen af en art rör, samt med denna saft och hafsskum bygga sina bon. Valentyn trodde dem beredas af Algæ aquaticæ fibrer. Poivre af någon fisk-råm och hafs-skum. Den uti texten upgifne tankan synes mäst sannolik. De finnas på flera öar i Ostindien. Foglen är ganska liten, men vårt slägtes oräknelige skattläggnings-methoder hafva gjordt, at den måste på annat sätt contribuera, för hyran af de nakne bergsklipporna.
