tilredd af vatten, som på flera sätt upblandas, alt efter lägenheten och smaken, såsom af
lukten: Krascheninikow. Hvad Theets bruk i Europa angår, så fann det i sin början stora beskyddare inom Medicinska Faculteten. Det synes, som skulle det blifvit först drucket utan socker, på Chinesiska sättet. Kircherus säger, at man först finner denna dryck osmaklig och småbäsk; men man vänjer sig efter hand därvid, så at man omsider finner den behaglig och snart oumbärlig. Han kallar The-vatnet en oskyldig dryck, den man kan tryggt nyttja, hvad tid man vil, ja väl 100 gånger om dagen, med tilläggning, at intet tjenligare medel finnes i naturen at hålla människan vaken och munter. År 1641, berömde Tulpius The såsom en högst hälsosam dryck, och då redan brukelig ibland de förnämste i Amsterdam. Bontekoe råder at nyttja denna dryck in til omåttelighet, och de loford, man kring den tiden gaf åt Thevatnet, äro så tilskurne, at man nästan kan anse dem för Satyriske; såsom t. e. då man föregaf, at ej allenast Statisten i Conseillen därigenom blef mera spitsigt tänkande, utan ock sjelfva Skomakaren mera skickelig at idka sitt handtverk. Européerne förde ock Thedrycken til America, hvarest den vann snart burskap. Robin berättar, at Invånarne i Massachusets vik, Connecticut, m. m. åtminstone dricka The 2 gångor om dagen. Denna dryck är deras största nöje och anses såsom en höflighet och aktning, at därmed undfägna gäster. At The kan, i vissa fall, hafva sin goda nytta, är onekeligt, fast all ting, genom missbruk, blir skadligt. Vid des diätetiska verkan, bör man äfven fästa sig vid det varma vatnets inflytande på magens Fibrer. Theet är annars i sig sjelf en misstänkt växt. Chineserne våga icke bruka det, förrän det legat et år. Denna quarantaine håller vårt The under hemförslen från Canton. Socker, grädda, bröd, m. m. som brukas vid The-drycken, förtager til en stor del både det nyttiga och skadeliga af sjelfva bladen, ansedde på Medicinska sidan; ty såsom läkedom
