slår då i hufvudet; Resebeskrifvarne sammanstämma uti at berömma Tari, Toddy och Neri m. fl. saft-sorter, som de anse såsom et af naturen tilredt Vin, och omröra äfven de behageliga drycker, som af dessa safter genom eldens åtgärd upkomma, t. ex. Saguer på Moluckerna, såsom ock dem man utaf Palm-frukterna kan bekomma, t. ex. Hoon i America o. fl. Annars har man väl en den ljufligaste dryck, af naturen sjelf tillagad, uti det vatnet som midt uti Cocos-kärnen innehålles (*).[1] Men ibland alla de frukt-safter, som med konstens tilhjelp någonsin blifvit beredda til angenäm dryck, har ingen sort vunnit så allmänt tycke hos människo-slägtet, som saften af Vindrufvor, hvilken efter konstens reglor handterad, utgör den dryck vi egenteligen pläge kalla Vin. Denna drycks godhet til smak och lukt ankommer på sjelfva drufve-sortens ypperlighet, på climatets tjenlighet, på årsväxtens förhållande, på handteringssättet, på åldren m. m. och en Vin-sorts beröm för läckerhet rättar sig mycket efter deras skiljaktiga
- ↑ (*) Cocos-nöten innehåller först endast et klart vatten, som är sött och angenämt at dricka, såsom kylande. Detta vatten grynar sig snart och går til kärna, hvilken först prässas til mjölk, men sedan til olja. Rec. des Voy. Holl. I. 268. Vernatti. p. 170. kallar detta vatten verkeligen godt. Kraak säger, at saften utur gröna Cocos-nöten är den bästa dryck som fås på Nya Gvinea. Man dricker denna söta saft, såsom något rätt delicat: Ib.Vatnet är perlefärgadt, behagligt, sött, nästan som Mandelmjölk, kylande och sundt. Med en tredjedel vin blir däraf en ganska angenäm dryck: Oldendorp. Ovington säger, at denna liqueur är kallad Toddi.
