saften af drufvor, kokta med canel och andra
Ministern, som år 1592, under resan til Hertig Carls Biläger, genomfor Skåne, Småland och Östergöthland, fick icke se Vin förrän hos Borgmästaren i Linköping. Dock, såsom Utgifvaren icke äger styrka at med critiskt öga granska det, som hörer til vår fordna yppighets Historia, så har han i det stället velat meddela några anledningar at känna de flästa ypperligare vinslag. Kännare torde väl sakna många i denna upräkning, helst Plinius redan i sin tid upgifvit et antal af 80 vinarter, hvilket är så mycket mindre öfverdrifvet, som snart sagt lika många Viner finnas som Vin-berg. Men Utgifvaren tror sig i sådant fall ursägtad för mindre fullständighet, emedan ingen kunskapsgren är honom mera umbärlig än denna. 1. Albano-vin, finnes både hvitt och rödt, är sött, oskyldigt och kan gifvas åt sjuka: Trayssac. Är ljufligt til smaken: Wright; samt et af de bästa Italienska Viner: Garidel. 2. Alicantevin, är enligt Berkenmejer, et af de bästa i Spanien. Rödt, tjockt, läckert, men ej särdeles sundt: Rajus, Trayssac. Svenske Gesanterne fägnades år 1699, ur Czarens källare med Alicante-vin. Kallas Vinum Alonense. 3. Argana-vin från Diarbekir, var det bästa Otter drack i Levanten. 4. Beyan-vin (monne från Beja i Portugall?) af detta hade Ärkebiskop Walkendorf et par fat til Christian II, när han hämtat des brud. Dansk. Mag. 2 B. s. 30. 5. Bourgogne-vin behöfver icke många intyg, emedan det berömer sig sjelf. Det bästa kallas Beaune, är rödt, sötsyrligt, förträfligt: Lister, Garidel. Trayssac skrifver, at des färg liknar Oeil de perdrix, låter lätt blanda sig med vatten och besvärar icke hufvudet. 6. Cahors-vin, (Vinum Cadurcence) från Gvienne et af de sträfvaste Franska, är mycket värderadt, då det fås gammalt: Trayssac. 7. Canarie-vinerne äro, så för deras sötma som styrka, räknade bland de bästa viner. De äro ädle och milde: Rajus, och öfverträffa de Spanska: D’Avity. 8. Candia-vinet är balsamiskt och ljufligt. Rajus omtalar et