hvaraf Killang göres, en dryck som brukas på Moluckiska öarna, och som man plägar hafva flera åren nedgräfven i jorden, där han
upblandas med socker, specerier, etc. såsom Lofzoye, som är brun, behaglig, men ganska stark; Tzonzui högröd och klar, til smaken lik Spanskt Vin; Hotzju en art Bränvin, starkare än det Holländska (detta Hogshu kallar åter Dampier et hvete-dricka, likt Mumma;) Kjetzju et svagare Bränvin, o. s. v. Af Ris göres med destillation en art Bränvin på Japan, som kallas af Holländare Landvin; til färgen som Canarie-vin, men svagare än Bränvin. En efterlank hämtas däraf för de fattiga. Men innan vi lemne Riset, bör en dryck, som däraf göres på ön Formosa, få rum. Den är egenteligen af samma art som Americas Chicca, fast Ris brukas i stället för Mays. Candius berättar om denna dryck, som är så behagelig, och så stark som Spanskt Vin, at den göres af qvinfolken på detta sätt: de sveda Ris öfver halmlåge, stöta det sönder och göra en deg däraf, sedan hafva de Ris-mjöl, det de tugga och immerfort spotta ifrån sig uti en potta, tils de däraf få ungefär en pinte eller pott; detta slå de til degen och knåda altsamman ihop, lägga så denna deg i et stort käril och slå vatten därpå, samt låta det sedan stå i 2 månader at gäsa ut och klarna, då däraf blir en angenäm dryck. Ju längre den står, desto starkare blir den; den kan hålla sig hela 15 åren, ja väl längre, utan at skämmas, men den blir mindre behaglig genom åldren. Det öfversta är helt klart, men det på botnen, tjockt som välling. Beskrifningen om denna dryck hos Churchill instämmer til alla delar, endast at det hos honom upgifna recept äskar gamla gummor til tuggnings operationen, hvaremot drycken säges hålla sig hela 20 år och blifva årligen förbättrad. Uti Zweyte Gesandsch. der Holl. Ost. Ges. nach Sina, läses samma tilredningssätt bokstafligt, men drycken säges hålla sig 30 år, p. 4.
