göra af Körsebär, Hallon och Björnbär, anförandes äfven tilredningssättet. Våre egne
af Mjöd är ej med säkerhet bekant. Det är åtminstone vist, at man bör göra skilnad imellan det egenteliga Mjödet, som bestod af vatten och Honung och Cerevisia Mellita, eller Honungs-dricka, då tillika någon art säd tillades vid bryggningen. Man skal väl ännu i Ryssland göra Mjöd, dels af kokad, dels af okokad Honung, af hvilka det förra slaget äger styrka at gifva rus, då det sednare endast läskar: Stralenberg; men såsom man vid dryckers upfinning, sällan inskränkt sig inom behofvet af läskning, utan gemenligen åsyftat någon munterhets ernående, så är troligt, at man nog tidigt börjat tilblanda sädes-ämnen, samt med Honungens sötma förent det gästa Kornets rusgifvande kraft. Således finne vi ännu Asiatiska folkslag bestå sig sådant Mjöd. Lepechin skrifver, at Baschkirernas Mjöd består af en Hirsgryns-välling som gäses och upblandas med honungs-vatten. Cirkassernas Mjöd göres af Hirs, vatten och Honung. Voy. au Nord. Jurtoviske Tatarerne brygga sig et Mjöd kallad Balbusan, af honung, vatten, hvetemjöl och humla: S. Gmelin. På Madagascar göres et mycket angenämt Mjöd af honung och Ris. Rec. des Voy. Holl. En art Mjöd, eller Hydromel, kalladt af Abyssinerne Tzed, är godt och gifver rus: Ludolf. Det beredes af mältadt korn, som stekes och pulveriseras nästan såsom Caffé, samt af en tillagd rot Taddo. Man tager sedan 4 delar vatten mot en del honung, och påslår et uns af maltet med rotpulfret emot 10 ℔. vatten. Detta sättes på et varmt rum at gäsa i 3 timmar, samt omröres. Efter 3 dygn är drycken klar och lik hvitt Spanskt Vin. Kongen i Æthiopien nyttjar ej annat Vin. Poncet. Utgifvaren håller icke olikt, at detta var de gamlas Cerevisia Mellita, samt det i Historien förekommande Mälke. Det egenteliga Mjödet försattes därjämte med åtskilliga tilblandningar, af krydder och örter, och kallades då Grasadur, om hvilken composition man för öfrigt icke vet något egenteligt.