Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/275

Den här sidan har korrekturlästs
267
¤ ) ° ( ¤

verlden. Åtskilliga Engelska Öl-sorter hafva i vår tid begynt at synas på en del af de förmögnares bord, särdeles Engelskt Porter, hvilket nu brygges lika godt här i Stockholm. Braga kallas i Siberien en dryck, som Borgerskapet och Bondfolket gerna dricka, bestående af hafre-mjöl, hvarpå i et kar slås kokhett vatten, och tillägges humle och gäst, hvilken von Wreech fann smaka tämmeligen väl, änskönt obehagelig til utseendet, emedan man brukar röra starkt om uti karet, hvar gång man går och dricker (*).[1] Hos Fursten i Sarku tracterades Holstenska Ministrarne och Olearius med Braga, bryggd af Hirs, hvilken dryck ej var olik drank, så til färg som tjocklek, och dracks ur långa ko-horn. Många af sämre hopen i Ryssland anse Qvas för en ganska god läskedryck, och fann jämväl Bell d’Antermony den samma behagelig, ehuru allenast bestående af kli och råg-mjöl, som med påslaget vatten gått i gäsning; Chappe d’Auteroche beskrifver den såsom klar och

aktig,

  1. (*) Braga en Rysk och Tatarisk dryck göres af hafre, mjöl och humle med gäsning; är hvit och tjock, men färsk icke obehagelig, ty den får en vinsyra. Usbeckske Tatarerne göra sådan af Hirs eller Ris: Strahlenberg. Braga af Hirs är både läskande och muntrande; hvit och tjock som tjärn-mjölk. Hirs-maltet males, kokas med vatten, kallnar och frånsilas: Russ. Saml. Samma dryck nyttjas i Buchariet; klarnad är den nog smakelig: Voy. au Nord. Lange säger, at Siberiske Tatarerne göra Braga af hafremjöl och Sto-mjölk; då man vil dricka rör man väl om i karet, så at drycken får et obehagligt utseende, men är skäligen god. Brukas mycket af sämre folket i Siberien.