Den här sidan har korrekturlästs
268
¤ ) ° ( ¤
gulaktig, men sur som ättika, och därföre motbjudande för en ovan (*).[1] Nogai Tartarernes
bästa
- ↑ (*) Qvas, göres i Ryss land af rågmjöl och malt utan humle: Strahlenberg. Finnes af 2 slag. Hvit, af rågmjöl eller gammalt bröd hvaraf kraften utdrages med hett vatten, omröres och surnar; brun af malt för mjöl. En ovan älskar ej denna dryck: Salm. v. Goch. Von Haven bestyrker föregående, och säger, at man stundom tillägger krusmynta, drycken är osund, syrlig, kylande. Nitsch beskrifver Qvas såsom en mjölgröt, den vatten påslås, som sättes i gäsning: Com. Litt. Norinb: Grubbe beskrifver en Qvas hos Ryssarne vid Dwina, sålunda: ex aqua diluta in modica farina vel farre. N. Knag säger, at Qvas är et hvitt Öl eller dricka gjordt af rågmjöl, mycket kosteligt för dem som älska väderdrifvande drycker. Andre likna Qvas vid det Tyska Covent eller Dünnebier. Denna drycken Qvas beskrifves af H. Bacheracht så: Man tager 3 delar Korn-malt och en del hveteeller råg-mjöl, slår kokhett vatten därpå och rörer det ihop til en tunn välling, hvilken man insätter i en het ugn och låter någon tid stå och gona sig (bähnen), sedan slår man detta i et stort käril och slår så mycket varmt vatten på som behöfs til at förtunna det. Detta låter man en tid stå, och afkyler det sedan med något tilslaget kallt vatten. Sedan det klarnat, drar man det af på andra fat, eller kan man ock låta det bli så stående, och efter hand taga däraf hvad man behöfver. Denna Qvas har en behagelig syrlig smak, är födande och sund: Petersb. Journ. 10 band. p. 108. Chappe skrifver, at Qvas ej är annat än vatten, som gäst med kli och litet mjöl, den är klar och gulaktig men surare än ättika. Bell säger, at Qvas göres af kli eller råg-mjöl med gäsning, är en behagelig och sund dryck. Gmelin berättar bland annat, at Qvas sättes i gäsning med surdeg, samt at man ock gör Qvas af det vatten, som slås på drafven eller vanlig brygd. En omständelig beskrifning på den rätta Qvas är införd uti Phil. Trans. Vol. 68.
