bästa styrkedryck näst Vin, är Bosa gjord af Hirs, vatten och sur mjölk, hälst Sto-mjölk, som gått til gäsning (*).[1] Busa är en dryck
- ↑ (*) Bouza en Arabisk dryck, göres af Korn-mjöl, vatten och något gäsande ämne: Muller. Poncet säger, at den vid Sennar göres af brändt Hirs och kallt vatten, samt drickes efter et dygn. Den är tjock och nog osmaklig: Schweigger omtalar
P. 2. p. 627. Den lyder sålunda: Sätt at tilreda den allmänna Ryska Qvass. Man tager kallt vatten och lägger därtil så mycket finaste Råg-mjöl, at däraf blir en tunn deg, som sedan sättes i en lindrigt uphettad ugn i 3 timmar, hvarefter den uttages och kastas i et ämbare kallt vatten. Denna blandning arbeta de sedan om med en kräkla liksom til Chocolade, tils han skummar sig. Någon gammal Qvas-drägg lägges sedan til, eller surdeg, eller et stycke surt bröd, hvarefter baljan täckes med kläden tils blandningen blifvit syrlig, då den nyttjas. Denna dryck dricker den sämsta pöbeln, sådan som den tages ur baljan; men den följande, såsom bättre sort, tömmes på bouteiller och drickes äfven af de förnämste. Denne bättre Qvass, kallad Keesla Stehee göres så: de taga 1 pud Råg, finsiktadt eller vanligt mjöl, och hälften däremot Malt-gröpe, som slås i en balja med låck på, hvarpå öses en kettil kokhett vatten, under jämt omrörande med en trädspade, hvarefter baljan täckes täpt 1 timma; därefter tilslås kokt vatten, under omrörande som förr, tils blandningen blir tunn som svagdricka. Baljan flyttes sedan på et svalt ställe i några timmar, låcket på baljan ställes half-öpet; sedan afsilas liqueuren genom en sil på en tunna Qvass, eller de succedanea som i förra beskrifningen nämdes, tilläggas; tunnan nedföres i källaren i 5 à 6 dagar, tils smaken blir småsyrlig, då det drages på bouteiller. Denna dryck försättes stundom med Krusmynta, för at hjelpa smaken. Petersb. Journ. 7. Band. p. 340.
